Det är viktigt att ha goda rutiner för sortering och hantering av kemikalieavfall och annat labbavfall. Det säkerställer en bra arbetsmiljö för elever och anställda i skolan och förebygger utsläpp i miljön.
Avfallspyramiden
Avfallspyramiden, eller avfallshierarkin, illustrerar prioriteringarna i svensk avfallspolitik. En grundprincip är att hantera avfall så nära toppen av pyramiden som möjligt. Avfallsminimering ligger högst upp i pyramiden och ska prioriteras först. Detta gäller även hantering av avfall från skolor.
Åtgärder för att minska mängden farligt avfall:
- Optimera kemikalieanvändningen för att minska eller undvika att avfall bildas (se även Grön Kemi).
- Byt ut kemikalier med farliga egenskaper mot sådana som har mindre farliga egenskaper (se även Substitution).
- Gör avfallet mindre farligt. Exempelvis genom neutralisation, utspädning, avdunstning, oxidation, sönderdelning, utfällning eller filtrering.
- Bedöm om avfallet kan återvinnas eller återanvändas.
Farligt avfall som inte kan oskadliggöras i laboratoriet ska samlas in, märkas, förvaras och kasseras i enlighet med gällande föreskrifter för sortering och hantering av farligt avfall.
Klassificering av farligt avfall
Vid arbete med kemikalier kan farligt avfall uppstå i form av kemikalierester och papper eller engångsutrustning med kemikalier. Farligt avfall utgör en risk eftersom det kan innehålla hälso- och miljöfarliga ämnen och bör därför inte blandas med annat avfall.
För att ta reda på om en lösning eller blandning av ämnen räknas som farligt avfall är utgångspunkten klassificeringen av den rena substansen. Faroangivelser för en kemikalie och informationen om faroklasserna finns bland annat i dess säkerhetsdatablad, avsnitt 2.1. Observera att en lösning som inte är klassificerad som en farlig kemikalie ändå kan vara klassificerad som farligt avfall.
Tabellen nedan visar exempel på koncentrationsgränser för hur hög koncentrationen av ett ämne kan vara innan det betraktas som farligt avfall.
| Faropiktogram | Faroklass och Kategori | Faroangivelser | Koncentrationsgräns | Exempel |
|---|---|---|---|---|
 | Brandfarliga vätskor 2 | H225 | 1-propanol | |
| Brandfarliga vätskor 3 | H226 | 1-pentanol | ||
| Brandfarligt fast ämne 1 | H228 | Järnpulver | ||
| Ämne som vid kontakt med vatten utvecklar brandfarliga gaser 1 | H260 | Magnesium, natrium, kalciumkarbid | ||
  | Frätande eller irriterande på huden 1A/B/C | H314 | 1 % | Saltsyra |
| Allvarlig ögonskada 1 | H318 | 10 % | Zinksulfat | |
| Irriterar huden och/eller ögonirritation | H315 och/eller H319 | 20 % | Natriumkarbonat | |
 | Akut toxicitet 1 (förtäring) | H301 | 5 % | Bariumklorid, metylorange |
| Akut toxicitet 4 (förtäring) | H302 | 25 % | Ammoniumklorid | |
| Akut toxicitet 3 (hudkontakt) | H311 | 15 % | Metanol | |
| Akut toxicitet 4 (hudkontakt) | H312 | 55 % | ||
| Akut toxicitet 3 (inandning) | H331 | 3,5 % | Salpetersyra | |
| Akut toxicitet 4 (inandning) | H332 | 22,5 % | ||
 | Farligt för vattenmiljön 1 | H400 | 25 % | |
| Farligt för vattenmiljön, kronisk 1 | H410 | 0,25 % | Koppar(II)sulfat, silverklorid | |
| Farligt för vattenmiljön, kronisk 2 | H411 | 2,5 % | Mangan(II)klorid | |
| Farligt för vattenmiljön, kronisk 3 | H412 | 25 % |
Exempel på hur man använder tabellen
Hur avgör man om 1 mol/dm³ HCl klassificeras som farligt avfall? Säkerhetsdatabladet för koncentrerad HCl anger att denna lösning är klassificerad Orsakar allvarliga frätskador på hud och ögon (H314). Enligt tabellen ovan är koncentrationsgränsen då 1 % (massa/massa). Eftersom 1 mol/dm³ HCl är cirka 3,6 %, är denna lösning klassad som farligt avfall och måste hanteras som sådan. Koncentrerad HCl klassas i flera faroklasser, men eftersom vi redan har klassificerat 1 mol/dm³ HCl som farligt avfall behöver vi inte ta hänsyn till dem.
Hur man gör sig av med labbavfall
Farligt avfall ska samlas in, förvaras säkert och hämtas regelbundet av ett företag med rätt kompetens. Hämtning och deklaration av farligt avfall kräver kompetens som lärare vanligtvis inte har. Skolan behöver ha rutiner för hur man beställer och koordinerar hämtning av avfallet vid behov. Lokala regler kan vara strängare än de nationella och därför kan det vara bra att kontakta kommunala myndigheter för vägledning.
Råd om avfallsbehållare
Vi rekommenderar att man har bestämda och markerad platser för avfallsbehållarna, till exempel längst ner i kemikalieskåpen. Plats ska vara lättillgänglig för användarna och otillgänglig för obehöriga.
Avfallsbehållarna ska:
- vara kemiskt kompatibla med avfallet (t.ex. plastdunkar av högdensitetspolyeten, HDPE, för sura och basiska lösningar)
- vara robusta och täta
- ha skruvlock
- placeras i en yttre spillbehållare (t.ex. plastlåda i polyeten) för att förhindra läckor och spill
- vara märkta så att innehållet framgår tydligt så att fortsatt hantering underlättas
Tabellen nedan visar hur man kan organisera kemikalieavfall och annat labbavfall. Under tabellen finns ett beslutsträd som kan vara till hjälp för att avgöra vilken behållare som ska användas för avfallet.
Företag som hämtar farligt avfall kan ha egna krav på sortering av avfallet. Det är klokt att rådgöra med företaget som ska hämta avfallet om val av behållare när man organiserar sorteringen.
| Behållare 1 | Sura lösningar T.ex. saltsyra (alternativt: neutralisera efter användning) |
|---|---|
| Behållare 2 | Basiska lösningar T.ex. natriumhydroxid (alternativt: neutralisera efter användning) |
| Behållare 3 | Lösningar av miljöfarliga oorganiska salter T.ex. bariumklorid, silvernitrat och kopparsulfat |
| Behållare 4 | Icke-halogenerade organiska ämnen T.ex. etylacetat, butanol, heptan |
| Behållare 5 | Halogenerade organiska ämnen T.ex. trans-1,2-dibromhexan |
| KOMMENTAR | Fasta metaller bör återanvändas (t.ex. kopparelektrod) eller destrueras genom vidare reaktion (t.ex. magnesium i syra vid tillverkning av vätgas) Små mängder flytande fetter och oljor kan läggas i en förseglad behållare (t.ex. en mjölkkartong) och slängas som brännbart avfall. Större mängder fett och olja ska samlas in och skickas iväg tillsammans med övrigt farligt avfall. |
| Behållare 6 | Förorenade nålar och/eller vassa föremål T.ex. trasiga pasteurpipetter eller trasigt värmetåligt glas |
|---|---|
| Behållare 7 | Förorenat fast avfall T.ex. kraftigt förorenade handskar |
| Behållare 8 | Rent värmetåligt labbglas (trasigt eller helt) |