Förvaring

Farliga kemikalier måste förvaras i ett låst rum eller i låsta skåp. För vissa ämnen är skolan skyldig att ha rutiner för att kontrollera förbrukningen.

Särskild uppmärksamhet bör ges till ämnen som kan fungera som utgångsmaterial för sprängämnen eller illegala droger. Dessa kan vara stöldbegärliga och bör kontrolleras regelbundet.

Läs mer: Lagstiftning som begränsar användningen av kemikalier

• Mall: Rutiner för kemikalieförvaring (Word)
• Checklista för inspektion av förvaring av kemikalier och farligt avfall
• Checklista för kontroll av kemikalier som kräver särskild tillsyn (Word)

Innan man beslutar var ett ämne ska förvaras måste en riskbedömning genomföras som beaktar ämnets egenskaper, faroklassificering och mängd, samt eventuella reaktioner som kan uppstå vid läckage eller spill. Resultatet av bedömningen ska dokumenteras, till exempel i skolans kemikalieförteckning, så att det framgår vilka ämnen som har bedömts och vilka åtgärder som har vidtagits för att minska risken till en acceptabel nivå. För att göra det lättare att hålla ordning och hitta det man behöver bör alla kemikalier ha en bestämd förvaringsplats.

Inom grupper av ämnen som kan lagras tillsammans kan alfabetisk ordning användas, men i vissa fall är det lättare att hitta ämnen genom att organisera dem efter ämnesgrupp, till exempel genom att gruppera alkoholer eller metaller tillsammans.

Kemikalieskåp kan vara tillverkade av metall eller trä, och valet ska anpassas efter de egenskaperna hos de ämnen som förvaras.

• Brandfarliga ämnen ska förvaras i brandsäkra skåp.
• Oxiderande ämnen ska förvaras i skåp av metall eller annat icke-brandfarligt material.
• Frätande kemikalier ska förvaras i korrosionsbeständiga skåp. Frätande kemikalier i flytande form bör dessutom placeras i en sekundär behållare, till exempel i en plastbehållare.
• Flyktiga ämnen ska förvaras i ett ventilerat skåp så att förorenad luft kan ledas ut ur rummet och byggnaden.

För skåp med ventilation ska ventilationen anslutas så att förorenad luft inte sprids till andra delar av byggnaden utan leds utomhus. Ventilationen i skåpen bör regelbundet kontrolleras av behöriga personer, till exempel var femte år. Det är också viktigt att kontrollera att skåpdörrarnas gångjärn inte är skadade eller rostiga, till exempel på grund av kontakt med syror.

Vissa kemikalier behöver förvaras på ett särskilt sätt:

• Ämnen som måste förvaras kallt ska placeras i kylskåp eller frys, som märks på samma sätt som andra kemikalieskåp.
• Ljuskänsliga kemikalier bör förvaras i mörker. Om det inte är möjligt måste behållaren vara mörk eller insvept i aluminiumfolie eller annat ljusogenomträngligt material.
• Peroxider och peroxidbildande kemikalier ska förvaras mörkt och vid rätt temperatur enligt anvisningarna i säkerhetsdatabladet.
• Fetter och oljor bör helst förvaras mörkt.

Skåp för förvaring av brännare och gasbehållare måste vara brandsäkra och placerade i välventilerade rum ovan marknivå. Läs mer i avsnittet ”Hantering av brandfarliga och explosiva varor”.

Förvaringsskåp för kemikalier ska inte placeras i eller nära utrymningsvägar. Skåp där gaser förvaras ska stå ovanför marknivå och ha god ventilation. Stora behållare och flytande kemikalier bör förvaras under ögonhöjd, detta gäller särskilt koncentrerade syror och baser.

Lokaler där brandfarliga ämnen, reaktiva material eller gaser under tryck förvaras bör märkas med lämpliga symboler som anger den specifika typen av risk

Vissa kemikalier kan reagera med varandra och orsaka värmeutveckling, brand eller explosion. Information om förvaring av kemikalier som inte är kompatibla med varandra finns i avsnitt 10 i säkerhetsdatabladet.

I skolor är sannolikheten för reaktioner mellan ämnen som förvaras under normala förhållanden i allmänhet låg. Kemikalier bör dock organiseras så att ämnen som kan reagera med varandra förvaras separat, antingen i separata skåp eller på separata hyllor i samma skåp. Detta gäller särskilt kombinationer som kan orsaka värmeutveckling, brand eller andra oönskade reaktioner:

• Oxiderande ämnen och brandfarliga ämnen ska förvaras separat.
• Koncentrerade syror och baser ska förvaras separat, detta gäller även lösningar med höga koncentrationer.
• Akut giftiga ämnen i kategorierna 1–3 (märkta med symbolen med dödskalle och korslagda ben) ska inte förvaras i samma skåp som brandfarliga och oxiderande ämnen. Vid en explosion kan spridningen av det giftiga ämnet orsaka större skada än själva explosionen.
• Ämnen som utvecklar brandfarliga gaser i kontakt med vatten ska förvaras separat från vattenlösningar.

Stora mängder farliga kemikalier utgör en säkerhetsrisk. Att ha så få kemikalier som möjligt är inte ett mål i sig, men att spara ämnen i åratal ’för säkerhets skull’ utan en plan för hur de ska användas rekommenderas inte. Varje arbetsplats behöver komma överens om vad som är en lämplig mängd kemikalier baserat på behov och förmågan att underhålla dem.

Många kemikalier har en begränsad hållbarhet, särskilt organiska ämnen och andra föreningar som oxideras över tid. Stora inköpsvolymer kan sänka priset per kilo men leder ofta till att ämnen blir gamla och måste kastas innan de hinner användas. Köp om möjligt mängder som kan förbrukas inom ett till två år och kontrollera hållbarheten. För organiska föreningar är hållbarheten ofta maximalt fem till sex år.

Detta är självklart men står ändå med som ett klargörande. Livsmedel som används i försök där elever får smaka bör inte förvaras i NO- eller kemisalar, även om de är identiska med ämnen som används i andra delar av skolan. Försök som innefattar provsmakning måste alltid genomföras i ett vanligt klassrum, åtskilt från utrymmen där farliga kemikalier hanteras eller förvaras.