Riskbedömning

Arbete med kemikalier i undervisningen ska riskbedömas på ett rimligt ambitiöst sätt, som förhoppningsvis även känns givande. Det handlar om att på ett systematiskt sätt tänka igenom vilka risker som finns och vilka förebyggande åtgärder som ska vidtas för att risken för att en olycka inträffar är tillräckligt liten.

Innehåll

Inledning

En riskbedömning är en analys av en praktisk aktivitet i syfte att identifiera eventuella faror förknippade med aktiviteten och bestämma åtgärder som bör vidtas för att eliminera, minska eller kontrollera risken för att någon kommer till skada.

Riskbedömningen genomförs för att säkerställa att experiment, demonstrationer och hantering av kemikalier och annan labbutrustning kan utföras och hanteras säkert.

Syftet med riskbedömning handlar inte om att skapa en ”riskfri” lärmiljö; utan att bli medveten om vilka risker som finns. Detta innebär att känna igen faror och tillhörande risker och hantera dessa på rätt sätt, innan aktiviteten genomförs.

En fara är allt som kan orsaka skada, såsom farliga kemikalier, elektricitet, hög temperatur, utrustning eller hala golv.

En risk är möjligheten att något händer som påverkar vår hälsa eller miljön negativt. Risknivån återspeglar sannolikheten och de möjliga konsekvenserna av den oönskade händelsen.

Fara, exponering och risk
En FARA är något som kan orsaka skada. EXPONERING är en nödvändig förutsättning för att en fara ska bli en risk. RISK är sannolikheten att en fara ska orsaka skada.

Porslinsskål över en gasbrännare.

En het porslinsskål över en gasbrännare kan ge brännskador

En hand intill en het porslinsskål över en gasbrännare.

Att röra vid en het porslinskål med bara händerna ökar risken för skador.

En hand med handske som lyfter en porslinsskål med degeltång över en gasbrännare.

Sannolikheten att handen bränns minskar vid korrekt användning av degeltång.

Risken vid exponering av alla typer av faror, inte bara faran av farliga kemikalier, måste bedömas före varje praktisk aktivitet, för att skydda elever och lärare, men även för att skydda miljön. Försiktighetsåtgärder ska specificeras och ses över inför varje gång en aktivitet genomförs för att säkerställa att åtgärderna som vidtas är lämpliga för det aktuella tillfället.

Faroklasser

Kemiska faror

Alla kemikalier som har någon form av märkning enligt bestämmelserna om klassificering, märkning och förpackning av ämnen och blandningar (CLP) är potentiella risker. I säkerhetsdatablad (SDS) finns information om kemikaliernas farliga egenskaper och hur de ska hanteras. Motsvarande information kan också hämtas från Databasen för klassificerings- och märkningsregistret, eller från en kemikaliedatabas.

Lösningar av kemikalier har olika egenskaper i olika koncentrationer vilket även påverkar den potentiella risken. Dessutom kan vissa ämnen, som inte är märkningspliktiga, medföra risker, beroende på hur de används i en viss verksamhet. Exempelvis kan kokande vatten ge brännskador.

Riskbedömning handlar om att fatta beslut om vad som är en acceptabel risknivå, snarare än att försöka undvika alla risker och all exponering för faror.

Fysiska faror

Fysiska faror är faktorer eller förhållanden som kan orsaka skada, exempelvis heta föremål, utsläpp av komprimerad gas eller ånga, kemiska reaktioner som går överstyr, buller, vassa föremål, hala eller våta golv, hinder, brand och elektricitet.

Säkerhetsfaror

Säkerhetsfaror inkluderar osäkra förhållanden som kan orsaka skada. Exempel på säkerhetsfaror är brist på nödvändig erfarenhet eller utbildning, olämplig användning av utrustning eller utrustning som inte fungerar, stress, trängsel eller elevernas ålder och uppförande.

En elev kan exempelvis utan problem använda utspädd ammoniaklösning men när en större grupp elever använder ammoniak kan exponeringsnivån blir farligt hög. Ett annat exempel är het vattenånga, som till skillnad från rumstempererat vatten, kan skålla laboranten. Citronskal är vanligtvis inte en riskkälla, om inte någon av laboranterna råkar vara allergisk.

Förebyggande åtgärder

När risken har bedömts bör nödvändiga försiktighetsåtgärder vidtas för att reducera risken.

Det är inte alltid möjligt, nödvändigt eller önskvärt att helt eliminera en risk. Flera andra åtgärder kan vidtas, som att minska mängder och koncentrationer. Helst bör den praktiska aktiviteten anpassas så att det inte finns något behov av personlig skyddsutrustning, eller att behovet är minimalt. Skyddsutrustning som skyddsglasögon, handskar, rockar, förkläden eller skyddsskärmar används bara när alla andra åtgärder har prövats.

Möjligheten att genomföra mindre riskfyllda aktiviteter ska alltid övervägas. Går det att byta till en aktivitet med en metod eller kemikalier som är mindre farliga men som uppfyller samma pedagogiska eller didaktiska mål?

Användning av dragskåp

Dragskåp används för att begränsa exponeringen för farliga eller giftiga gaser, ångor eller damm. Många kemikalier behöver kanske inte hanteras i ett dragskåp, särskilt om de endast används i mycket små mängder. I större skala, eller med en stor elevgrupp, kan det vara nödvändigt att laborera i dragskåp. Draghuvor kan ibland användas istället för dragskåp. Draghuvor ger dock inte alltid tillräckligt skydd. Om det finns behov av att använda dragskåp eller draghuva, ska detta finnas dokumenterat i riskbedömningen.

Säker hantering av glasvaror

Trasigt glas bör hanteras med försiktighet, för att minska risken för skärsår. Det bör finnas en rutin för hur detta ska utföras. Glaset ska slängas i lämplig avfallsbehållare.

Säker hantering av gasbrännare

Gasbrännare utgör en brandrisk, eftersom de brinner med öppen låga och brinner vid hög temperatur och lågan kan vara svår att se. För att minska risken för att ett tillbud sker, behöver eleverna lära sig hur en gasbrännare ska användas.

Att skriva en riskbedömning

Varje arbetsuppgift som kan innebära risker ska riskbedömas. Omfattningen av riskbedömningen bör stå i proportion till risken. Olika aktiviteter som har samma typ av kemiska risker kan riskbedömas tillsammans.

En riskbedömning av praktiskt arbete ska inbegripa följande tre steg:

  • Identifiera de faror som är förknippade med valet av kemikalier, utrustning och genomförande.
  • Bedöma riskerna för varje delmoment av laborationen eller demonstrationen, även momenten före och efter genomförandet.
  • Bestämma de försiktighetsåtgärder som bör vidtas för att minska och kontrollera identifierade risker.

Riskbedömningen ska dokumenteras och innehålla:

  • avsedd elevgrupp och lokal
  • alla identifierade faror
  • risknivån förknippade med dessa faror
  • de situationer där riskerna behöver kontrolleras eller minskas
  • de åtgärder som bör vidtas för att minska och kontrollera riskerna
  • vilken utrustning som ska finnas tillgänglig vid genomförandet, eller i händelse av spill eller olycka
  • en handlingsplan för olyckshändelse

Färdiga riskbedömningar

Färdiga riskbedömningar, exempelvis från läroböcker, kan ge vägledning och vara användbara för att undvika onödigt dubbelarbete. Dessutom kan sådana utgöra någon form av kvalitetskontroll.

De ska dock användas med eftertanke och det är fortfarande nödvändigt att anpassa riskbedömningar för varje specifikt tillfälle och plats.

Publicerad: 

13.11.2022

Senast ändrad:

29.11.2022
För att citera den här sidan föreslår vi följande format (APA 7):
Online Resources for Chemical Safety in Science Education. (2022, november 29).
Riskbedömning.